Spelinspektionens förslag till nya regler för spelansvar har mötts av vitt skilda reaktioner. Bland de 24 organisationer som lämnat remissyttranden finns såväl spelbolag och teknikföretag som Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet och organisationer som arbetar med spelberoende.

Flera vill se hårdare regler, medan andra varnar för att vissa av förslagen är för trubbiga. Bland de mest omdiskuterade frågorna finns casinofunktionen autoplay, automatiska utloggningar och en insättningsgräns på 10 000 kronor som en möjlig indikator på överdrivet spelande.

Reglerna skulle omfatta hela den svenska licensierade casinomarknaden och därmed de operatörer som riktar sig lagligt till svenska spelare. En sammanställning över svenska casinon på Bettingbladet.se visar vilka varumärken och licensbolag som är aktiva på marknaden.

 

Autoplay delar aktörerna

Autoplay har blivit en av remissrundans stora frågor. Spelinspektionens egna mätningar visar att funktionen har använts av 44 procent av dem som deltagit i casinospel online. Bland personer som spelar dagligen är motsvarande siffra 81 procent.

Folkhälsomyndigheten vill se ett förbud och menar att bristen på forskning inte är ett tillräckligt argument för att behålla funktionen.

Även Karolinska Institutet är i grunden positivt till ett totalförbud, men ifrågasätter samtidigt varför Spelinspektionen valt just 60 omgångar som gräns i sitt förslag.

Operatören LCKY Group (som ligger bl.a. Bakom Lucky Casino & Happy Casino) lyfter samma fråga från ett annat perspektiv. Bolaget efterfrågar evidens för att risken skulle förändras specifikt vid omkring 60 automatiska spelomgångar jämfört med exempelvis en lägre eller högre gräns.

Remissvaren visar därmed en något ovanlig situation: aktörer kan vara oense om slutmålet men samtidigt ha liknande invändningar mot hur Spelinspektionen har motiverat den föreslagna gränsen.

 

Automatisk utloggning ifrågasätts

Även förslaget om automatisk utloggning efter en timmes inaktivitet har fått kritik.

LCKY Group pekar framför allt på sportbetting hos svenska bettingsidor. En kund kan lägga ett spel inför en fotbollsmatch och därefter följa matchen i 90 minuter utan att göra någonting på spelbolagets webbplats. Det betyder inte nödvändigtvis att kunden har slutat använda tjänsten i praktiken.

Bolaget vill därför ha ett tydligare svar på vad som ska betraktas som aktivitet. Räcker det exempelvis att kontrollera ett pågående spel, titta på nya odds, ändra en spelgräns eller gå igenom sin spelhistorik?

Spelberoendegruppen kommer med kritik från motsatt håll. Organisationen anser att automatisk utloggning främst skyddar personer som redan lämnat skärmen och vill hellre se obligatoriska pauser även för aktiva spelare, exempelvis efter längre perioder av kontinuerligt spelande.

 

10 000 kronor väcker starka reaktioner

En annan kontroversiell del av förslaget är hur spelbolagen ska identifiera överdrivet spelande.

Spelinspektionen vill att flera faktorer ska vägas samman. En av dessa är att spelaren har angett en månatlig insättningsgräns på minst 10 000 kronor. Spelande mellan klockan 00.00 och 06.00 är en annan faktor.

Här går remissvaren tydligt isär.

Teknikföretaget Mindway AI, som utvecklar lösningar för att identifiera riskspelande, varnar för att fasta ekonomiska gränser inte tar hänsyn till individuella förutsättningar. För en person med hög disponibel inkomst kan 10 000 kronor enligt bolaget vara en ekonomiskt hållbar nivå.

Mindway AI går dessutom längre och varnar för att onödig friktion för spelare med låg risk kan bidra till att kunder lämnar licensierade aktörer för den oreglerade marknaden.

Polar Limited, bolaget bakom Coolbet, framför en liknande invändning. Bolaget påpekar att en person som lever på studiestöd och en person med mycket hög disponibel inkomst annars riskerar att bedömas utifrån samma ekonomiska tröskel.

Polar vill därför att Spelinspektionen tydligare förklarar vilken betydelse spelarens faktiska betalningsförmåga ska ha.

 

Spelberoendegruppen vill gå åt andra hållet

Alla anser dock inte att 10 000-kronorsgränsen är för hård.

Spelberoendegruppen menar tvärtom att 10 000 kronor redan är en hög nivå. Organisationen vill att den ska kunna utlösa krav på spelbolaget att kontrollera dokumentation som visar att kunden faktiskt har råd med sitt spelande.

Även Stödlinjen efterfrågar ett större fokus på riskbeteenden. Bland områden som lyfts finns insättningar efter förluster, nattspel, insatsstorlekar och tiden mellan spelomgångar.

Skillnaderna mellan remissvaren illustrerar därmed den grundläggande konflikten i frågan. Vissa aktörer oroar sig för att generella gränsvärden träffar vanliga spelare för hårt, medan andra anser att Spelinspektionens förslag inte går tillräckligt långt.

 

Risken att spelarna lämnar licensmarknaden

Bakom flera av invändningarna finns samtidigt den större frågan om kanalisering – hur stor andel av svenskarnas spelande som sker hos bolag med svensk licens.

Branschföreningen för Onlinespel (BOS) har återkommande pekat på kanaliseringen som en av den svenska spelmarknadens stora utmaningar. När Spelinspektionen presenterade sin senaste mätning konstaterade BOS att omkring 16 procent av svenskarnas spelande sker utanför den licensierade marknaden.

Situationen är särskilt utmanande inom onlinecasino. Enligt BOS ligger kanaliseringsgraden där omkring 80 procent, vilket innebär att ungefär vart femte spel sker utanför den svenska licensmarknaden.

BOS har varnat för att en reglerad marknad som blir mindre attraktiv kan leda till att fler spelare väljer olicensierade alternativ. Argumentet återkommer också i remissdebatten, där bland annat Mindway AI pekar på risken att ökad friktion kan driva kunder bort från licensmarknaden.

Det skapar ett dilemma för regleringen. Hårdare krav kan stärka konsumentskyddet för dem som spelar hos svenska licenshavare, men effekten riskerar att försvagas om fler istället söker sig till aktörer utanför systemet.

 

Spelinspektionen måste väga motstridiga krav

Remissrundan visar framför allt att det inte finns någon gemensam uppfattning om hur de nya reglerna bör utformas.

Folkhälsomyndigheten och organisationer inom spelberoende vill på flera områden se kraftigare begränsningar. Operatörer och teknikföretag efterfrågar istället mer evidens, individuella bedömningar och tydligare definitioner innan reglerna införs.

Spelinspektionens uppgift blir nu att väga dessa perspektiv mot varandra. Målet är ett starkare spelarskydd, men reglerna behöver samtidigt fungera praktiskt och inte bidra till att mer spelande flyttar från den svenska licensmarknaden till oreglerade alternativ.